Politisk agenda

Utgångpunkt för Fi studenters verksamhet

Fi studenter ska driva sin verksamhet med intersektionell feminism som analysverktyg. Föreningen ska utarbeta strategier för en jämlik, inkluderande och tillgänglig organisering. Följande principer ska vara vägledande för all verksamhet inom föreningen:

  • All verksamhet ska utformas för att ge alla, oavsett klass, kön, könsidentitet och könsuttryck, föreställningar om ras/etnicitet, sexualitet eller funktionalitet, tro/religion och ålder eller andra typer av ojämlikhet och förtryck, samma möjlighet att delta och påverka.
  • Privatekonomiska förutsättningar ska inte hindra någon från att delta i föreningens verksamhet.
  • All verksamhet ska ha till ändamål att främja en intersektionell feministisk politisk utveckling med särskilt fokus på studenter, studentfrågor och svensk utbildningspolitik.
  • All verksamhet ska utgå från att stötta och främja lokalföreningarna och individuella medlemmar samt möjliggöra för dessa att bedriva intersektionellt feministiskt arbete lokalt.
  • Föreningen ska verka för fortbildning inom intersektionell feminism för lokalföreningar och individuella medlemmar.
  • All verksamhet inom Fi studenter ska vara öppen för föreningens medlemmar.
  • Föreningen ska vara ett forum för politisk diskussion medlemmar emellan.

 

Fi studenters politiska utgångspunkt

Fi studenter står för ett utbildningssystem på lika villkor oavsett klass, kön, könsidentitet och könsuttryck, föreställningar om ras/etnicitet, sexualitet, funktionalitet, tro/religion, ålder eller andra former av orättvisor och förtryck.

Vår utgångspunkt är att alla ska ha samma rätt och möjlighet att delta i högre utbildning och en viktig grundsten för att möjliggöra detta är att sociala skyddsnät bör ses som en lika stor självklarhet för studenter som för arbetstagare. Exempelvis är utbildningar idag dåligt anpassade till att studera med barn. En femtedel av studerande har barn, och majoriteten av dessa kvinnor. Att exempelvis lägga tentor på kvällar och kvällar utan att erbjuda barnpassning utgör ett jämställdhetsproblem. Att sjukskriva sig under studietiden är också något som tydligt påverkar studier, speciellt som CSN:s regler för sjukskrivning inte ger någon möjlighet till deltidssjukskrivning. Detta försvårar återrehabilitering och leder i värsta fall till att individer tvingas hoppa av utbildningen. Vi vill se reformer som leder till en förbättring av sociala skyddsnät för studenter, sjukdom ska inte innebära en bestraffning och det ska vara möjligt att kombinera heltidsstudier med föräldraskap

Utbildning har en viktig demokratisk roll i att minska klassklyftor och utveckla ett mer jämlikt samhälle. De succesiva minskningar av bidragsdelen till förmån för högre lån, som varit en trend de senaste åren, är något som direkt motverkar detta syfte då studenter från förmögna hem i många fall har lättare att klara den ekonomiska bördan både under och efter studietiden. Vi vill vända denna trend då studieskulder inte heller är ett undantag för ett annars skuldfritt liv, att leva utan skuld är i princip en omöjlighet. Att skuldsättning ses som en privat angelägenhet är ett sätt att individualisera ett systemfel och dölja klassproblematiken i detta. En välutbildad befolkning är något som gynnar samhället varför vi anser att samhället bör stå för kostnaderna. För att utbildning ska kunna ske på jämlika villkor och fungera som ett verktyg för att bygga ett demokratiskt samhälle anser vi det därför vara av stor vikt att minska studenters ekonomiska börda.

Avgiftsfri utbildning är en av de absoluta grunderna i det svenska utbildningssystemet och en rätt som aldrig bör inskränkas. Införande av studieavgifter riskerar att fullständigt utestänga mindre priviligierade grupper från utbildningssystemet, förstärka och cementera klassklyftorna samt leda till snedrekrytering av studenter och studieavgifter bör därmed aldrig accepteras inom utbildning. Vi vill därför aktivt arbeta mot en kommersialisering av högre utbildning och alla former av studieavgifter.

Könspyramiden måste brytas och vi vill se ett aktivt arbete mot reproducerandet av diskriminerande normer inom akademin. Svenska lärosäten har en gedigen forskning om att belysa maktstrukturer och diskriminering i samhället. Trots denna kunskapsproduktion är akademin i sig en plattform som i hög grad spär på dessa strukturer. Könspyramiden inom universitet och högskolor är ett exempel på detta där mannen innehar de mest inflytelserika positionerna. Vithetsnormen, heteronormen, och funktionalitetsnormen är andra strukturella diskrimineringsnormer som reproduceras inom utbildningen dagligen. Trots att det är fler kvinnor än män som läser på grund- och avancerad nivå är kvinnor underrepresenterade på högre akademiska poster. Forskningsstipendier tilldelas i lägre grad kvinnor och det finns en tydlig struktur inom akademin som gynnar män på bekostnad av kvinnor vilket påverkar både utbildning och forskning. Vi vill se att ungefär hälften av alla poster, på alla nivåer, inom akademin innehas av kvinnor. Vi vill även att en total översyn av resurstilldelningssystemet för högre utbildning ska ske ur ett könsmaktsperspektiv.

Tillräckligt stöd för individer med hörselnedsättning, dyslexi, dyskalkyri, eller annan typ av funktionsnedsättning som gör det svårare att tillgodose sig undervisningen ska vara en självklarhet på alla lärosäten. Vi vill se en utbildning där funktionalitet inte ska avgöra möjligheten att tillgängliggöra sig kunskap.

Utbildning bör bedrivas i linje med medborgares intressen och med individens personliga utveckling i centrum. Konkurrens är en grund i marknadens utformning och handlar inte endast om konkurrens mellan företag utan även om konkurrens mellan arbetare. En allt tydligare nyliberal utveckling gör att utbildningssystemet formas med marknadens villkor i centrum. Utbildningar utformas i samarbete med företag och studenter lär sig att anpassa sig till marknadens villkor genom konkurrens inom utbildning och framtida arbeten. Detta upprätthåller dagligen marknaden ojämlika villkor genom att skapa motsättningar mellan människor snarare än samarbeten. Ett samhälle med samarbeten i fokus, där medborgare som kollektiv organiserar sig för rätt till arbete och bostad, kollektivt ägda arbetsplatser, medborgardemokrati och anti-diskriminering, är omöjligt att skapa utan ett utbildningssystem som följer denna linje. Vi vill jobba för en utbildning som formar individer till medborgare, med rätt och möjlighet att forma sitt liv efter sina egna villkor, där samarbete snarare än konkurrens står i centrum.

Möjligheten att utbilda sig senare i livet eller att byta livsbana för att kunna fortsätta utvecklas under hela livet är även en viktig grund för att varje individ ska kunna forma sitt liv efter sina egna villkor och förutsättningar. En viktig aspekt av detta är att värna om ett system där kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, yrkesutbildningar, utbildning genom ESF-anslag och andra vägar utgör en möjlighet att göra nya yrkes- och livsval även efter 18 års ålder.